Föredrag
Från censur till offentlighet, med originaldokument som utgångspunkt. Fokus och omfattning kan anpassas efter publik och sammanhang.
Historia · människor · idéer
Tryckfrihet · Originaltryck. Levande historia.
Från censur
till frihet.
En personlig samling. En gemensam historia.
Upptäck dokumenten, människorna och idéerna som formade det fria ordet.
Utforska berättelsenOriginaltryck ur samlingen · 1766 års förordning
Berättelsen
Friheten kom inte
av sig själv.
Den 2 december 1766 antogs den svenska tryckfrihetsförordningen, ofta beskriven som världens första. Förhandscensuren avskaffades i huvudsak och rätten att ta del av myndigheternas handlingar fick en grund att växa från.
Men vägen dit var lång, och friheten var varken fullständig eller självklar. Genom originaltryck och historiska dokument följer projektet censurens historia, Anders Chydenius och Peter Forsskåls idéer – och kampen om vem som får tala, skriva och veta.
Följ historien genom årtalen”Nationens frihet är alltid proportionerad med thess tryck-frihet, så at ingenthera utom then andra kan äga bestånd: I then mon som en Nation är fri, blifwer ock alltid thess tryckfrihet sådan.”
Nedslag i historien
Ett fritt ord. En lång väg.
1661
Kansliordningen reglerar censur och pliktleverans. Tryck ska lämnas till Kungliga biblioteket och Riksarkivet för statlig kontroll.
1665
Ett kungligt plakat förbjuder smädesskrifter – att skriva, sprida eller inneha dem.
1684
En ny förordning skärper kontrollen av skrifter före tryckning och bekräftar kraven på pliktexemplar.
1759
Peter Forsskål ger ut Tankar om borgerliga friheten, en plädering för medborgerlig frihet och det fria ordet.
1760
Ett kungligt förbud riktas mot Forsskåls Tankar om borgerliga friheten.
1766
Tryckfrihetsförordningen antas den 2 december. Förhandscensuren avskaffas i huvudsak och handlingsoffentlighet införs.
1774
Gustav III ersätter 1766 års förordning med en ny som begränsar den politiska tryckfriheten.
1809
Den nya regeringsformen antas den 6 juni. Tryckfriheten återupprättas och makten delas mellan kung och riksdag.
1810
En ny tryckfrihetsförordning förtydligar grundlagsskyddet, skyddar författares anonymitet och avreglerar tryckerimarknaden.
1812
En ny tryckfrihetsförordning ger möjlighet att dra in tillståndet för periodiska skrifter.
Historiska hållpunkter, inte en fullständig kronologi. År 1766 kvarstod bland annat censur av teologiska skrifter. Läs mer: Kungliga biblioteket om pliktleverans, Uppsala universitet om Forsskål, Riksarkivet om 1766 och 1949 års tryckfrihetsförordning.
Föremålen & hantverket
Historien tar form.
Originaltryck, detaljer och omsorgen om det som bevaras.
Fotografier ur Mats Elzéns fotoalbum.
Den personliga samlingen
Historien, i original.
Papper, trycksvärta och spår av tid. Verkliga föremål från 1600-talet till början av 1800-talet står i centrum.
Förbud mot smädesskrifter
Placat och Förbudh angående Pasquiller och Smädesskrifter
Ett tidstypiskt tryck om förbud mot att skriva, sprida eller inneha smädesskrifter. Redan i 1661 års kansliordning reglerades statens censur och pliktleverans: exemplar skulle lämnas till Kungliga biblioteket och Riksarkivet för att kontrollera utgivningen i riket.
Plakatet utfärdades av Karl XI:s förmyndarregering, ledd av änkedrottning Hedvig Eleonora. Kungen var då nio år gammal.
Stockholm · Ignatio Meurer, kunglig boktryckare · 1665
Censuren hårdnar
Stadga och Förordning om alla nyskrivna verks censurerande i riket
Förordningen krävde granskning av nya skrifter innan de fick tryckas, såväl vid akademier och skolor som på andra orter. Den bekräftade också tidigare bestämmelser om att lämna exemplar av tryck till Riksarkivet och Kungliga biblioteket, och angav straff för boktryckare som bröt mot reglerna.
Utfärdad av Karl XI. Pliktleverans finns fortfarande, men dagens syfte är att bevara och tillgängliggöra det som ges ut – inte att censurera det.
Stockholm · Niclas Wankijf, kunglig boktryckare · 5 juli 1684
En förbjuden tanke
Förbud emot en av trycket utkommen skrift, under titel: Tankar om Borgerliga Friheten
År 1759 gav Peter Forsskål ut Tankar om borgerliga friheten hos boktryckaren Lars Salvius. Forsskål var Linnélärjunge, naturhistoriker och upplysningsfilosof. Med ”borgerliga” avses här medborgerliga friheter.
Skriften hyllade frihet i flera former, däribland tryck- och yttrandefrihet, och blev ett viktigt inlägg i debatten som ledde fram till 1766. Upplagan beslagtogs, men exemplar hade redan hunnit spridas. Det kungliga förbudet utfärdades den 28 februari 1760.
Stockholm · Kungliga tryckeriet · 28 februari 1760
”Borgerliga frihetens lif och styrka består för den skull uti en inskränkt regering och en oinskränkt skriffrihet [...] Skriffriheten uppdrifwer vetenskaperna till sin höjd, röjer alla skadeliga författningar, tyglar alla ämbetsmäns orättvisa, och är Regeringens tryggaste förswar i ett fritt rike.”
Tryckfrihet och rätten till insyn
Förordning angående Skrif- och Tryckfriheten
Den 2 december 1766 antogs världens första tryckfrihetsförordning. Den garanterade både tryckfrihet och medborgerlig insyn i myndigheternas arbete genom offentlighetsprincipen. Det var en radikal nyordning i ett Europa präglat av censur och hemlighetsmakeri.
En pådrivande person var Anders Chydenius, präst, nationalekonom och upplysningsman i Österbotten. Han engagerade sig också i frihandel, religionsfrihet och sociala frågor. Förordningen utfärdades av Adolf Fredrik och upptogs i UNESCO:s världsminnesregister 2023.
Stockholm · Kungliga tryckeriet · 2 december 1766
Friheten begränsas på nytt
Förnyade Förordning och Påbud angående Skrif- och Tryckfriheten
Efter Gustav III:s statskupp 1772 var frihetstiden över och förutsättningarna för det fria ordet förändrades. År 1774 ersattes 1766 års förordning av en ny version.
Trycken liknar varandra vid en första anblick, men innehållet skiljer sig avsevärt. Den politiska tryckfriheten blev starkt begränsad. De följande årtiondena präglades av inskränkningar och kortare perioder av lättnader.
Stockholm · Henr. Fougt, kunglig boktryckare · 26 april 1774
En ny regeringsform
Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers fastställda Regeringsform
Våren 1809 avsattes Gustav IV Adolf genom en statskupp. Georg Adlersparre, militär och upplysningsinspirerad publicist, var en av de drivande krafterna. Han hade tidigare gett ut tidskriften Läsning i blandade ämnen.
Den 6 juni antogs en ny regeringsform. Den återupprättade tryckfriheten och delade makten mellan kung och riksdag. Regeringsformen gällde fram till 1974; antagandet är en av de historiska händelser som Sveriges nationaldag anknyter till.
Stockholm · Kungliga tryckeriet · 6 juni 1809
Tryckfriheten som grundlag
Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers fastställda Tryckfrihetsförordning
1810 års tryckfrihetsförordning förtydligade tryckfrihetens ställning efter regeringsformen året innan. Grundidéerna från 1766 återkom, nu med ett tydligt grundlagsskydd.
Författares anonymitet skyddades och tryckerimarknaden avreglerades. Det krävdes inte längre kungens tillstånd för att starta ett tryckeri och ge ut böcker och tidskrifter. Förordningen utfärdades av Karl XIII.
Stockholm · Kungliga tryckeriet · 9 mars 1810
Tryckfrihet med indragningsmakt
Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers fastställda Tryckfrihetsförordning
Två år senare reviderades förordningen. Utrikespolitisk oro och kritik mot frispråkiga tidningar bidrog till en åtstramning. Indragningsmakten gav staten rätt att dra in utgivningsbevis för tidningar och tidskrifter.
Det blev upptakten till 1800-talets katt- och råttalek mellan staten och tidningsutgivarna, där Lars Johan Hierta senare blev en av de mest envisa. Förordningen utfärdades av Karl XIII i Örebro den 16 juli 1812.
Stockholm · Kungliga tryckeriet · 16 juli 1812
Texterna bygger på Mats Elzéns presentation Tryckfrihetens historia 1661–1812, sidorna 16–25. Fotografierna av originaltrycken kommer från Mats Elzéns fotoalbum. Beskrivningarna är bearbetade för webbplatsen; citatens äldre stavning är bevarad.
Föredrag & utställningar
Låt historien ta plats.
För museer, bibliotek, skolor, universitet och andra sammanhang där det fria ordet förtjänar ett samtal.
Dokumentvisningar
Ett närmare möte med trycken och berättelserna de bär. Ett möjligt upplägg för mindre grupper, med utrymme för frågor och samtal.
Originaltryck · detaljer · dialog
Utställningar
Ett urval ur samlingen i ett genomtänkt sammanhang. Urval, förmedling, säkerhet och föremålens förutsättningar planeras tillsammans.
Samling · sammanhang · samarbete
Har du en idé för ett föredrag, en utställning eller ett samarbete?
Låt oss prataHistorien & vår tid
Inte bara då.
Också nu.
Dagens villkor skiljer sig från 1700-talets. Ändå hjälper historien oss att ställa viktiga frågor om insyn, makt och möjligheten att granska utan rädsla.
Rätten till insyn
Handlingsoffentligheten gör det möjligt att granska den offentliga makten. Rätten är grundlagsskyddad, men begränsas i vissa fall av sekretess.
Journalistikens förutsättningar
Juridiskt skydd är inte hela bilden. Hot och trakasserier kan påverka journalisters möjlighet att arbeta och allmänhetens tillgång till information.
Frihet med rättsliga gränser
Tryckfrihet är inte detsamma som att allt är tillåtet. Tryckfrihetsförordningen reglerar både skyddet för publicering och ansvaret för tryckfrihetsbrott.
Om projektet
En samlare.
Ett hantverk. En berättelse.
Bakom projektet finns en samlare, snickare och föredragshållare med intresse för tryckfrihetens historia. Den personliga samlingen är berättelsens utgångspunkt – ett möte mellan historiska dokument och omsorgen om de verkliga föremålen.
[Ditt namn och din biografi: hur samlingen började, ditt hantverk och vad du vill förmedla.]
[Eventuella verifierade pressartiklar och länkar läggs till här.]
Kontakt & bokning
Börja med
ett samtal.
Vill du boka ett föredrag, diskutera en utställning eller utforska ett samarbete? Berätta om din idé.